Den här veckan höll jag en tvådagars workshop med Bygdø Kongsgård, en av delarna var idégenerering, det här inlägget kommer att handla om vad jag har lärt.
«Seier venter den som har alt i orden – hell kaller man det.» – Roald Amundsen
Planläggning är en väldigt viktig del av en workshop, men det tar dig bara halvvägs. Jag la ned ganska så många timmar på att tänka igenom workshoppen, planera in olika aktiviteter, sätta upp ett tidsschema, finna verktyg för att visualisera vår framgång på. Och det är klart, att hade jag inte planerat, så hade vi inte haft alls lika effektiva dagar. Jag hade inte kunnat visa dem verktygen jag ville visa och vi hade mest antagligen inte kommit fram till ett nytt, strategiskt förankrat koncept.
MEN trotts all planläggnig var inte alla delar en seger.
Till att börja med – idégenerering tar mycket längre tid än jag trodde. Friskt vågat och hälften vunnet, satte jag av 45minuter. Vi använde det dubbla. I den här fasen började på riktigt min styring att spela roll. För jag som faciliterare bör ha styring på aktiviteterna, samtidigt som jag verkligen försökte att inte blanda in mina tankar eller på något sätt leda gruppen till ett resultat.
Balansgången var svår. När stoppar man utan att stympa?
Hade vi suttit i samma rum, kunde jag kanske känt av stämningarna mer, men på en digital plattform blir det svårare. Jag upplevde också att denna sättningen hämmade deltagarnas kreativitet.
Jag hade tre aktiviteter som jag hade tänkt att vi skulle igenom på vår jakt på en idé att jobba vidare med.
- Blå-Himmel-tänkning, när man släpper alla tankarna fria. «Om vi hade hur mycket pengar och ressurser som helst, vad skulle vi göra då?»
- Tyst Brainstorming, som går ut på att deltagarna skriver ned sina idéer i tystnad, för att sedan presentera för gruppen.
- Brainstorming i grupp, en gruppdiskussion med mål om att generera idéerna tillsammans
Min tanke var att använda blå-himmel-tänkning som en uppvärmningsaktivitet för att få igång samtalen, skratta lite ihop och komma i stämning. Näst tänkte jag att vi kunde komma tillbaka till verkligheten, våra strategiska mål och göra en tyst brainstorming, för att avsluta med brainstorming i grupp.
Det var inte så det blev.
Blå-himmel-tänkingen blev mer en brainstorming i grupp, med ganska så realistiska förslag och diskussioner, så när vi väl kom till den tysta brainstormingen, blev många väldigt influerade av tidigare dissussion och vi fick där med inte ut så mycket nytt.
För mig som har varit med i och tränad till att tänka utanför boxen, glömde helt bort att det kanske inte är lika lätt för alla att bara kasta sig ut i plenum med galna idéer och jag tror att det här finns stora förbättringspotensialer.
Om jag hade gjort det igen hade jag satt hårdare tidsramar på första övningen och guidat idéerna ut av realismen mer. Detta tror jag hade gjort att vi hade fått mer ut av den tysta brainstormningen och gjort att vi hade fått flera olika idéförslag att ta med oss vidare.
Men trotts denna hickup, och att tiden rann lite från oss, klarade jag att hämta oss in och vi landade precis där jag tänkte att vi skulle landa: nämligen med en idé som utvecklats på kors av interna team, och med strategisk förankring.
Nu börjar arbetet med att gå igenom alla de sex timmarna med råmaterial, analysera och få dem in i rapporten.
Ses nästa vecka!